In memoriam

Monika Stenlund

Det är med stor sorg HomanSällskapets styrelse mottagit beskedet att vår sekreterare Monika Stenlund hastigt har avlidit efter en tids sjukdom, 78 år gammal. Fram till sin pensionering arbetade Monika i Gamla stan som sekreterare i ett partikansli. Mellan 1967 och 1995 var Monika gift med Hans Stenlund fram till hans död. De närmast efterlämnade är syskonbarn och övrig släkt.

Monikas rötter fanns i det litterärt så fruktbärande Värmland, närmare bestämt i Kristinehamn, där hennes far var grosshandlare. Monikas mor var en skicklig pianist. Föräldraarvet gav det resultat vi i HomanSällskapet hade så stor glädje och nytta av: en utåtriktad, exekutiv, gladlynt, skicklig sekreterare och mycket social person.

Monika har varit vår sekreterare under många år, en uppgift hon skötte med stor skicklighet och punktlighet. Monika var både dynamisk och kreativ till sin läggning i den rollen. Hon hann också med att göra andra saker inom vårt sällskap än att sköta sekreterarsysslan. Hon skrev ofta, bra och gärna för HomanGazetten om Homanböckerna och allt kring VSF, Jan Mårtenson, och Johan Kristian Homan. Monika var som ett levande uppslagsverk när det gällde Homanböckerna. Det var ingen idé att försöka överträffa hennes kunskaper i ämnet. 

Förutom Homan och hans värld var resor och kultur i största allmänhet Monikas fritidsintressen. Hon reste mycket och allra helst till Paris.

Monika var sjuk det sista året och när vi talades vid i telefon i februari sa hon att hon mådde betydligt bättre än tidigare och hoppades på att återhämta sig. Det enda hon klagade på var att hon tappat känseln i händerna av den behandling hon genomgick.

Det var hjärtat som plötsligt gav upp under en vistelse på sjukhuset.

Vi i HomanSällskapet minns Monika som en verklig tillgång i sällskapet och en mycket fin kamrat. Våra tankar går till hennes anhöriga.

För HomanSällskapets styrelse.

Clas Göran Carlsson, ordförande